Jag har bott i Sverige i närmare fyrtio år, men det här är den första vintern, som jag har tyckt om. Förmodligen för att jag har börjat att åka skridskor och skidor. Och så snöscooter.

Nu då vintern drar sina sista flämtande andetag, passade Kjell och jag på att åka en sista tur på scootern, trots att det var en hel del kala fläckar.       Här åkte Kjell ut på isen och jag klev av. Det såg så läskigt ut med öppet vatten.  

Först var jag rädd och vågade inte sitta på scottern. Kjell åkte själv och jag gick efter, men det blev lite långt att gå, så jag kröp upp till slut - efter en viss övertalning - och överlevde.

En rovfågel flög upp. Jag känner bara igen havsörn och fiskgjuse (förmodligen för att jag har bott vid havet i många år). En klok man lärde mig att de flesta rovfåglar man ser i skog och mark är ormvråkar, så vi säger väl att det är en ormvråk.

Vid en liten stuga mitt ute i skogen hittade vi vintergäck i blom.

Där berget stupar, hade vattenfallet frusit i en lysande formation.

Ljuset är fantastiskt ute på isen.

Vid bäcken, där Roslagsleden korsar, hade bron rasat. Den som vill över här, får vara bra på att hoppa.

   Lite längre ner längs bäcken hittade vi färska bitspår av bäver.

    Naturligtvis Naturligtvis hade vi med oss lite varmt att dricka och några smörgåsar. Här, i en söderbacke, ser man hur snön har försvunnit nästan helt.

Nu återstår bara att ställa in scootern till nästa vinter.

VARNING!  Glöm inte att det är 1:a april i morgon.