Det enda negativa med hösten är, att den följs av vintern. Färgerna är fantastiska och lukterna av mogna frukter och förmultnande löv ger en sällsam ro i själen.

Nu har jag tagit in de sista tomaterna från växthuset. Kanske de kunnat stå ytterligare en tid, men hur ska man veta, när det kommer bli för kallt?

Gurkplantan är känslig för kyla, så de här små bebisarna kommer inte att bli vuxna.

Vissa fick en annorlunda form. Enligt EU-reglerna får en gurka inte se ut hur som helst. Som tur är är min trädgård undantagen från EU-konventionerna.

Men det hann bli flera olika inläggningar med färdigvuxen gurka.

Sniglarna kalasade på mina jorgubbar, långt innan jag hann smaka, så nu har jag planterat dem så här. Tänkte ha krukan i växthuset, så är lagstadgad snigelfri zon.

Kanske finns ännu några björnbär att pynta en tårta med.

Några fikon hann mogna, men inte alla.

Aldrig har mitt Åkerö gett så mycket frukt som i år.

Ännu blommar mina hortensior, både blå och rosa. Bakom den sistnämnda syns min filosofi-stol vid dammen.

Även purpurklätten hänger med (på andra varvet) och flera andra.

Några rosenknoppar är fortfarande havande.

Trädgårdslandet har rensats och grävts, endast lite rödbetor dröjer sig ännu kvar. Och så jordgubbarna, som sniglarna uppskattar.

Längst bort på tomten tittar en och annan gul kantarell upp.

Medan jag skrev ovanstående, dök "min" halvtama räv åter upp. Han/hon (jag tror faktisk det är en hona) lät sig åter utspisas med hundmat; men vågar inte äta ur min hand - än.