Det röda krysset visar att här går en led för snöskoter

Har varit i Norrland, ifall ni undrar. Försökte mig på att åka skidor vilket resulterade i att jag ramlade massor av gånger.

 Men spelar roll... kul var det! Att var ute i naturen och ta ut sig var jätteskönt.

Mums! Kalorijägare därimot må bäva.

En dag var vi inne på ett kondis, som hade kakbuffé - 60:- för att äta så mycket man orkade. Jag som är en fanatisk kakslukare tycker att flera konditori borde ta efter detta trevliga initiativ.

På kyrkogården finns i en bortglömd hörn för överblivna gravlyktor. Det finns en slutgiltig förvaringsplats för allt och alla tydligen. Det känns tryggt, tycker jag

Här är senaste reklam för att sälja motion. Vem skulle det hjälpa mest, mig eller de som säljer konceptet?

Vadå? Utgår man ifrån att jag inte sköter min hälsa? Skulle jag inte vara i form, som tränar minst 1 timme varje dag? Ok, jag är inte i den form jag var förr, när jag vann mina SM-medaljer. Med ålderns rätt har jag sänkt kraven, inte minst eftersom mina knän har sagt ifrån sig långdistanslöpningen; men det finns mycket annat man kan ta till. Ridning, simning, skidåkning, cykling på landsväg och i terräng, skridskoåkning och långa, raska promenader med hundarna. 1 timme/dag eller 5 km/dag är mitt eget minimikrav. Att cykla 5km är ingen match, så där gäller regeln om minst 1 timme och att simma 5km är ganska långt om man inte heter Alshammar, så då passar det också bra med 1 timme. Att rida åka skidor eller gå 5km passar mig bra. Allt handlar om att jag vill må bra och bevara min hälsa så länge jag kan. Att det är trendigt att ”träna”, det struntar jag fullständigt i, jag blir bara mer anti.

Varför utgår all massmedia och motionsinstitut ifrån att jag behöver träna mera? De kommer med klämkäcka uppmuntrationer, om att komma igång och få bättre kondition, plattare mage och komma i form till badsäsongen. Träna, ät rätt och bli en bättre människa! På köpet utlovas en bättre figur och ett vackrare ansikte och allmänt yngre och fräschare utseende.

Men hallå – vem har sagt att jag inte är nöjd med mitt utseende? Va fräckt! Borde jag vara missnöjd? Jag spyr snart på alla skräddarsydda träningsprogram och personliga tränare. Kalla mig gärna stöddig, antag bara inte automatiskt att jag är en soffpotatis. Visst, det finns definitivt de som behöver röra på sig betydligt mera än de gör; men varför dra alla över samma kam? Låt mig vara, jag är ingen dumbom. Jag kan själv!

Bus-Tilda

Min kära dotter, Tilda, som har flyttat hemifrån en gång, men återkommit igen, är en ständig tillgång till glädje. Jag har sagt henne att jag förstår att hon skulle vilja ha en egen lägenhet; men så länge hon vill bo hemma är hon mycket välkommen. Jag tycker bara det är en tillgång. Hon är inte bara hjälpsam, glad och söt, hon är dessutom en baddare på att mecka bilar. En sådan skatt är guld för mig, som inte begriper ett skvatt om den nya elektroniken.

Tilda på jobbet

Alla mina flickor gick ”typiska pojklinjer” på gymnasiet, men det är bara Tilda som har gått vidare med sin fordonsutbildning. Hon är inte bara bra på att laga dem, hon har en affärsbegåvning, även om hon inte vill medge det. Från hon fick sin första moppe vid 15, har hon alltid lyckats att sälja sina motorcyklar och bilar med förtjänst. Hon påstår att killarna uppfattar henne som en ”dum blondin”, när hon ska sälja och därmed tror de inte att hon fattar någonting om bilar och bilars värde. Således tror de att de gör en FANTASTISK affär genom att köpa av en som inte begriper ett dugg. Snacka om att utnyttja sitt kön. Fast jag tycker nog att killarna får skylla sig själva, när de är så fördomsfulla mot tjejer.

Tilda och hennes senaste fartvidunder

För mig kan en optimal naturupplevelse vara att rida ut på en häst med en hund vid min sida. Det behöver inte vara så märkvärdigt.

     ...bara brist på fantasi.

Idag skulle jag fota en tjej till tidningen. Vi avtalade tid och plats, allt var gott och väl; men det snöande och då är det inte lätt att få bra bilder.

I stället gick vi in i kyrkan. Där var det både fint ljus och utrymme. Kanske tycker någon att det är att häda, men jag har tidigare frågat prästen om jag fick fota där och hon (för det var en kvinna) sa: ”Det är klart, kyrkan tillhör allmänheten.” Så det så. 

Det blev några fina bilder. Kolla själv, här är ett litet urval.

I dag har jag bara sprungit runt i cirklar. Börjat på ett ställe och sen kommit på något som måste åtgärdas på ett annat. Sen börjat där och sen kommit på något som måste åtgärdas på ett annat. Etcetera, etcetera... ingenting har blivit riktigt klart. Typiskt kvinnligt lär det vara.

Tur då att Kjell kom förbi och filade tänderna på min motorsågskedja, som var slöa. Det är väl lite mera manligt, antar jag.

Kjell är en klippa

Fösta natten med valpen har gått bra. Ännu har inga ”olyckor” inträffat, men så passar jag också Kim hela tiden.

Jag kom på att det kanske var lika bra att Kim får berätta själv. Därför har jag hjälpt honom att starta en blogg i hans eget namn. Om ni vill läsa om Kims öden och äventyr, så gå in på http://kimsdogblogg.bloggplatsen.se