I källarfönstret hittade jag en död fjäril, vingarna var ihopfällda. Jag försökte försiktigt bända isär vingarna, men den hade nog legat där ett bra tag och var alldeles torr, så den gick sönder.

Jag tog i alla fall några bilder med mitt mackro-objrektiv, man ser att vingarna är uppbyggda som en mosaik. Så vacker! En hälsning från sommaren som numera är lika död som fjärilen. Vet ni att fjäril heter sommarfågel på danska? Låter lika vackert som den ser ut, eller hur?

Det är inte alla djur, eller människor för den delen, som är så vackra, när de är döda. Döden är oftast allt annat än vacker, även om många nog vill tro det. Döden är ett kroppens och själens förfall. Den som dör en långsam död, bryts sakta ner; det är inget vackert med det. Det kan däremot vara värdigt. Vi som får och vågar följa en nära anhörig eller vän på denna resan, bör vara empatiska och respektfulla. Man kan då få känna en vördnad för döden – och livet.