...fast han är en riktig luring!

När jag går runt i min trädgård och pysslar, brukar jag vanligtvis ha sällskap av Smilla (hund) och Silke (katt). De andra tamdjuren är inte intresserade av trädgårdsskötsel. Men den senaste tiden har jag fått en kompis till. Han är dock, för det är en kille, inte lika benägen till kroppskontakt, som de två andra kelgrisarna, men han håller sig oftast i närheten.

Min nya kompis förnamn är än så länge inte slutligen fastställd; men efternamnet är Fasan. Jag funderar på Ferdinand, eftersom han är som en mallig tjur som går runt och och stoltserar. Han skrockar och ruskar på sin fjäderdräkt titt som tätt. Men nu, då jag har kommit honom ganska nära, har jag upptäckt att han också har ett ganska diskret kurrande ljud där emellen.

 I förgår spelade han mig ett riktigt spratt. När jag som bäst gick och rotade i jorden med rumpan i vädret, hörde jag hur det knackade hårt och bestämt på rutan uppe i huset. Först trodde jag att det var vår hyresgäst som ville något; men jag kunde inte se någon i hennes fönster. Sen tänkte jag, att det var dottern, som ville ha moderskontakt, men hur jag än tittade kunde jag inte se någon där. Jag gick då närmare huset för att eliminera eventuella ljusreflexer i fönsterglaset och därmed se bättre. Det var då det gick upp för mig att Ferdinand (?) omedvetet skojade med mig.

I sin iver att vara enda tuppen i hönsgårn, hade han fått syn på sin spegelbild i källarfönstret och försökte ”giva honom på moppo” (för att hålla oss till det tidigare valda Disney-temat). Vilken rackare!

 

Monica

11 maj 2010 10:56

Ja du fasantuppar är nog lika korkade som vackra, vi har en här som springer runt husen och
väsnas:-)

http://ingemix.bloggplatsen.se

 

skånepågen

11 maj 2010 17:32

Ja, konkurrens vill han nog inte ha, det är tydligt det.

http://aake.bloggagratis.se

 

Corn

11 maj 2010 21:10

Haha! :)

 

Lena

17 maj 2010 22:03

Men vilken liten raring! Hoppas han blir kvar i din trädgård.

http://lillahonshuset.bloggplatsen.se

 

oldmolly

17 maj 2010 22:14

Tja, jag har ju funderat på att skaffa höns ett tag. Fast tamhöns hade jag ju tänkt ;-)

http://oldmolly.bloggplatsen.se

 

Gabriella

20 maj 2010 23:13

Hahahaha, ja, djurvälden är fascinerande. Dem är roliga, mysiga, egna och och alltid på deras vilkor, ialla fall dem vilda djurens. Ja, bortsett från tamkatten. Antidepressiva mediciner är INTE lyckopiller. Däremot utlöser mötet med naturen och dess vilda invånare naturlig lycka, altså lyckokänslor som gjör att man känner sig trygg och harmonisk samt glad och nyfiken. Tänk att få leva ett antal månader med en flock vargar tex, eller en flock Lemurer, eller Apor, kanske till och med bo ett tag ute i skogen med alla djur omkring sig. Ja, varför inte.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag går en promenad varje dag, oftast blir det ner till viken och runt denne. Men så finns det dagar, då jag vill gå på ett annat ställe. Ett ställe som jag tycker särskilt mycket om och som jag inte går på varje dag. Därför tog jag bilen och åkte en...

Att slösa bort en dag på stranden är inte helt fel.     Jag har fått låna en liten båt med aktersnurra under sommaren. Underbart! i bakgrunden syns St Olofsholm och längst bort Cementen i Slite.     Åkte ut med äldsta barnbarnet och hen...

Jag har haft semester från denna blogg under sommaren. Det fina vädret och trädgården har främst fått min uppmärksamhet.   Men sen måste jag erkänna att jag har fått en ny favorit. Instagram har stulit både tid och intresse. Det är ju så enkelt a...

Sommar på Gotland betyder massor av besök av vänner och släkt. Det finns ingen tid att sitta ner och blogga.     Här är Cornelia med sambo och minsta dottern. Cornelia är min näst yngsta. Besök från fastlandet är alltid välkommet. Livet känns ...

Här ser ni två av männen i mitt liv – min son och sonson.     Det finns flera ;-) ...